Help & Advice Centre 

Search
 How to use our website
 Exploring the records
 Family history advice
 Related Articles

Kyrkböcker och andra källor

Kyrkböcker är den vanligaste typen av källa när man släktforskar. Det är tack vare 1686 års kyrkolag, som trädde i kraft 1688, som vi har tillgång till all denna information om våra förfäder.

De kyrkböcker som du behöver känna till är följande:

 

Kyrkböckerna är numera mycket lätta att få tillgång till via digitala arkiv på Internet vilket gör det smidigare att släktforska. Hos Ancestry.se finns samlingen ”Sverige, kyrkböcker, 1500-1941” med mer än 20 miljoner inskannade bilder ur kyrkböckerna. Du kan själv bläddra bland sidorna och se de uppgifter som prästen skrev in när det till exempel hölls husförhör.

Originalkyrkböckerna finns på olika avdelningar inom Riksarkivet (Landsarkivet i Göteborg, landsarkivet i Härnösand, landsarkivet i Lund, landsarkivet i Uppsala, landsarkivet i Vadstena, landsarkivet i Visby, landsarkivet i Östersund, Riksarkivet Marieberg och Arninge, Värmlandsarkiv, Stockholms stadsarkiv och Malmö stadsarkiv) men numera har du tillgång till nästan alla kyrkböcker hemifrån via Internet och Ancestry.se.

Husförhörslängder

Husförhörslängder finns endast i Sverige och Finland. De kom till för att kyrkan ville kontrollera vilka kristendomskunskaper som församlingsborna hade. Husförhören skedde varje år och hölls på en stor gård i byn. Alla som bodde i de olika hushållen skrevs in i husförhörsboken. Själva boken spänner oftast över fem eller tio år även om det varierar. Man kan få mycket information från husförhörsboken, såsom födelsedatum och födelseförsamling, vigseldatum, inflyttningar och utflyttningar, emigration med mera. En av de största fördelarna är att man får en samlad bild av familjen, med make, hustru och barn. Ibland hittar man även mor- eller farföräldrar som bor hos familjen. Husförhörslängderna har alltid volymbeteckningen A. Från cirka 1900 ersätts husförhörslängderna av församlingsböcker som innehåller liknande uppgifter men uppgifterna om kristendomskunskap finns då inte längre med.

Födelse- och dopböcker

I födelse- och dopböckerna (volymbeteckning C) hittar du barnen som fötts i församlingen. Födslarna skrivs oftast in i kronologisk ordning men det finns undantag. De uppgifter du hittar är vanligtvis barnets namn, födelsedatum, dopdatum, föräldrarnas namn och var de bodde samt namn på faddrarna. Ofta var faddrarna släkt till föräldrarna vilket kan ge dig viktiga ledtrådar i din släktforskning. I en del böcker hittar du mer information och i en del mindre beroende på hur mycket detaljer prästen skrev ned.

Död- och begravningsböcker

I död- och begravningsböckerna (volymbeteckning F) hittar du dödsdatum och begravningsdatum för avlidna personer i en församling. Du kan även hitta andra uppgifter, som var personen bodde när han/hon dog, vad som var dödsorsak och hur gammal personen var. En del präster har även skrivit mer detaljrika berättelser om personernas liv vilket gör släktforskningen än mer intressant.

Lysnings- och vigselböcker

Lysnings- och vigselböcker (volymbeteckning E) ger dig namnen på de som har gift sig samt datum för vigseln. Oftast gifte man sig i brudens hemförsamling så det kan löna sig att börja leta där om du inte redan innan vet var de gifte sig. Även i vigselboken kan uppgifterna variera men ofta kan du hitta information om var personerna kommer ifrån, hur gamla de är och uppgifter om lysning.

Flyttlängder

In- och utflyttningslängderna, volymbeteckning B, hjälper dig att följa personer när de flyttar mellan församlingar. Ofta innehåller inflyttningslängden namnet på den gård/by som personen flyttar till vilket underlättar när du vill hitta personen i husförhörslängden. Många gånger finns det också en hänvisning till den sida i husförhörslängden där personen finns.

Kyrkoräkenskaper

Kyrkoräkenskaperna behandlar främst kyrkans verksamhet men man kan även hitta uppgifter som är till hjälp i släktforskningen om exempelvis gåvor som getts till kyrkan vid födslar och vigslar. På så sätt kan dessa böcker vara ett komplement till böckerna om födsel, vigsel och död.

Övriga källor

Några andra källor som är bra att känna till när du släktforskar är mantalslängder, domböcker och bouppteckningar.
Mantalslängder är en förteckning över vilka i familjen som skulle betala personskatt. De fanns redan under första hälften av 1600-talet. Mantalslängderna kompletterar uppgifterna i kyrkböckerna och om du inte kan få tag på kyrkböcker för att de brunnit eller försvunnit kan du använda dig av mantalslängder för att få fram uppgifter till din släktforskning.
Domböckerna innehåller protokoll från förhandlingar i domstol. Här hittar du detaljer om personernas liv som inte finns med i kyrkböckerna.
Bouppteckningar ska upprättas när någon dör, detta enligt en lag från 1734. I bouppteckningarna hittar du ofta bra information om den avlidnes familj eftersom hans arvingar listas där. Det är en mycket bra källa om du inte på något annat sätt kan få reda på vilka barn en person har. I bouppteckningarna listas alla ägodelar som en person hade när han eller hon dog vilket innebär att man får en helt annan kunskap om personen jämfört med uppgifterna i kyrkböckerna. Allt från djur till sängkläder finns med. Bouppteckningarna ger dig en bild om ifall personen i fråga var fattig eller hade det gott ställt. Du kan beställa kopior av bouppteckningar hos landsarkiven.

  • Visit our other sites:

© 2002-2014 Ancestry.com | New Privacy | Cookies | New Terms and Conditions | Operated by Ancestry.com Europe S.à r.l.